Inget annat
Ja ni. Dagen ja. Som sagt, saknat ord, saknat känslor.
Vad finns det mer att säga ?
Känns som det har gått så lång tid nu.
Har inte riktigt orkat idag, känns så konstigt att allt bara går vidare för alla som om ingenting har hänt. Allt är så overkligt, men ändå inte. Jag önskar nästan lite att vi hade skadat oss, kanske bara en bruten arm eller så. Missförstå mig inte, jag är glad att vi är oskadda men på något sätt hade det varit mer acceptabelt att ta det hårt, att känna olyckan och tycker det är jobbigt, om vi hade gjort oss illa. Nu tror jag inte ritktigt folk förstår hur jobbigt det är.
Igår såg jag bara bilderna framför mig hela tiden. Hur jag inser att det snart kan vara över och jag känner hur rädd jag faktiskt var. Det gör ont, faktiskt så gör det det. Efter det hade hänt var jag bara glad, lycklig, lättad att vi klarat oss. Men igår var det jobbigt, riktigt jobbigt. Shit, jag kunde mist mitt liv. Så lätt var det faktiskt. Igår och idag känns det så mycket verkligare men ändå, så långt borta.
Men något roligt hände idag, eller mssa roliga saker hände. Orkade ta mig upp imorse, var inte tungt alls. Fortsatte se Pirates of the carribean - Svarta pärlans förbannelse och den var bra, riktigt bra. Precis vad jag behövde. Gick upp och ner på stan. Lunch med Anna Hägg på Casanova, hur gott som helst ! Ett besök hos doktorn och det konstaterades att jag hade sträckt muskelfästet vid högra höften och det är därför jag har ont. Sedan gick jag till FootNews och shoppade skor. Världens snyggaste Vagabond.
Känner mig nöjd, Sandra får stå ut med att vi har likadana.
Sedan mötte jag Carola och vi tog en tur på stan för att sedan mötas upp med flickorna på Melkers. En fika blev det, och jag fick berätta vad som hänt. Känner mig helt känslokall när jag pratar om det, men det känns verkligen inte som om något har hänt. Jag klarade av att köra bil, var inte ens nervös.
Pratade med brorsan också. Bodil, hans tjej, har fått en intervju på Selma Lagerlöf SPA, såfall som hudterapeaut. Hoppas hon får det, det vore perfekt. Och så berättade han att hans kompis, kompis hade sett en tavla jag målat och vill att jag ska göra coverarten till deras skivomslag, nu när dom ska släppa skiva. Känns sjukt, kul som fan att någon gillar det jag gjort men ändå. Sjukt as hell. OCh brorsan bara Hur mycket ska du ha för det ? Ja du, det vet jag inte. Men kul ska det bli.
Nej, nu blir det film med Samina Bahratt och Anni Osti. Lite glass slinker nog ner också ska du se. Ciao !
Vad finns det mer att säga ?
Känns som det har gått så lång tid nu.
Har inte riktigt orkat idag, känns så konstigt att allt bara går vidare för alla som om ingenting har hänt. Allt är så overkligt, men ändå inte. Jag önskar nästan lite att vi hade skadat oss, kanske bara en bruten arm eller så. Missförstå mig inte, jag är glad att vi är oskadda men på något sätt hade det varit mer acceptabelt att ta det hårt, att känna olyckan och tycker det är jobbigt, om vi hade gjort oss illa. Nu tror jag inte ritktigt folk förstår hur jobbigt det är.
Igår såg jag bara bilderna framför mig hela tiden. Hur jag inser att det snart kan vara över och jag känner hur rädd jag faktiskt var. Det gör ont, faktiskt så gör det det. Efter det hade hänt var jag bara glad, lycklig, lättad att vi klarat oss. Men igår var det jobbigt, riktigt jobbigt. Shit, jag kunde mist mitt liv. Så lätt var det faktiskt. Igår och idag känns det så mycket verkligare men ändå, så långt borta.
Men något roligt hände idag, eller mssa roliga saker hände. Orkade ta mig upp imorse, var inte tungt alls. Fortsatte se Pirates of the carribean - Svarta pärlans förbannelse och den var bra, riktigt bra. Precis vad jag behövde. Gick upp och ner på stan. Lunch med Anna Hägg på Casanova, hur gott som helst ! Ett besök hos doktorn och det konstaterades att jag hade sträckt muskelfästet vid högra höften och det är därför jag har ont. Sedan gick jag till FootNews och shoppade skor. Världens snyggaste Vagabond.
Känner mig nöjd, Sandra får stå ut med att vi har likadana.
Sedan mötte jag Carola och vi tog en tur på stan för att sedan mötas upp med flickorna på Melkers. En fika blev det, och jag fick berätta vad som hänt. Känner mig helt känslokall när jag pratar om det, men det känns verkligen inte som om något har hänt. Jag klarade av att köra bil, var inte ens nervös.
Pratade med brorsan också. Bodil, hans tjej, har fått en intervju på Selma Lagerlöf SPA, såfall som hudterapeaut. Hoppas hon får det, det vore perfekt. Och så berättade han att hans kompis, kompis hade sett en tavla jag målat och vill att jag ska göra coverarten till deras skivomslag, nu när dom ska släppa skiva. Känns sjukt, kul som fan att någon gillar det jag gjort men ändå. Sjukt as hell. OCh brorsan bara Hur mycket ska du ha för det ? Ja du, det vet jag inte. Men kul ska det bli.
Nej, nu blir det film med Samina Bahratt och Anni Osti. Lite glass slinker nog ner också ska du se. Ciao !
Kommentarer
Trackback
