Off game
Det har jag varit idag. Fråga mig inte varför men det här känns verkligen som en fredag den 13e. Dagen började förstås med den värsta mensvärken på en himla massans år (sorry guys, om det nu skulle vara nån som läser). Kändes som allt höll på att rivas loss av onda andra för att kastas till vargarna. Hade givetvis inte en värktablett hemma så stapplade iväg till jobbet. Hittade som tur var tabletter där så jag klarade morgonen. Sen gick det bara utför.
Eller egentligen inte men ni vet, när det bara känns som allt är fel, går fel, blir fel. Fast det kanske inte är så. Föll i någon slags koma på eftermiddagen och gick och halvsov. Ville verkligen bara hem så det var skönt när jag väl fick gå. Men när jag kom hem fick jag ångest över ensamheten i lägenheten. Vicki och Eilidh är hemma över helgen, Megan hos b-frienden i Edinburgh och Paul vågar fortfarande inte komma hem efter att ha lämnat flaten i en pissluktande röra.
Så här sitter jag. I ett kallt kök. Med saft och cigg. Trevligt. Hoppas på ett liv snart. Tror ni jag får ett ?
