STUN

Har känt mig lite opepp inför allt som har med internet att göra. De senaste dagarna har jag glatt spenderat framför tv:n, bakom kurslitteraturen och i sängen. Och bara lite på i en soffa, på en nattklubb, med ett shotglas i näven. Som resulterade i en natts snarkande, en morgon med huvudet i toaletten och ett sorgligt tiggarsms till den kära mamman så jag skulle ha råd med bakfyllecolan.

Förstod ni vad min helg handlade om ? Jag orkar inte vara särskilt social och just nu hatar jag allt som har med facebook.com att göra. Vissa tycker trist, jag menar att det går att lyfta på telefonluren, slå en signal. Höra en mänsklig röst hellre än att använda sig av vad som kanske är människans värsta fiende. Jag blir bara så trött, det är så opersonligt. Och ändå sitter jag här, på en virtuell mötesplats och skriver av mig, hoppas på respons.

Hyckleri skulle någon säga, dubbelmoral från en annan. Jag säger, jag bryr mig inte. Skalar en banan, avslutar kvällen med en cigg och de sista sidorna till föreläsningen imorn. Så kanske jag skriver igen när jag är framme på Glaswegian ground.

Cheerio old pal.