Den långa kvinnan
Jag har alltid varit lång. Lång för min ålder, kanske så långt som lång för mitt kön. Betryggande nog var jag inte ensam, i mellanstadieklassen var vi några lång ståtliga tjejer som dividerade om bästa fråga-chans-materialet som givetvis var någon som var minst lika lång. Så min längd har jag själv aldrig upplevt som jobbig.
'
Tvärtom, jag spelade basket och har alltid sett bra på konserter. Jag tappar sällan bort folk i större massor och jag är lätt att lägga märke till. Att vara lång är bra på många sätt och vis. 14 år gammal blev den korta klänningen om ännu kortare, som snart 23 år gammal känns långt tryggt. Man uppfattas ofta som stark och därmed många gånger pålitlig. Jag når till nästan alla hyllor i affärer och hemma. Och är inte så lång att jag behöver huka mig i dörrar, alltid ett plus. Att jag i klackar kan ses som en glamazonkvinna tar jag bara som en komplimang. Det är du som är kort, inte jag som är lång.
'
Och nyaste kunskapen gör mig ännu gladare över min längd. För rik kommer jag tydligen bli. I en värld där det tyvärr ofta är så att kvinnor tjänar mindre än män vid samma tjänst så kan jag tacka min längd för en bra lön. En brittisk studie av drygt 1400 kvinnor visade att hälften av de kvinnor som var långa, alltså över 172 centimeter, tjänade 260 000 kronor om året eller mer. Bara tio procent av de korta kvinnorna tjänade lika mycket. Tolkar det som att jag med mina 177 centimeter kommer ha en rätt schysst månadslön.
'
Det gillar vi.
Kommentarer
Postat av: mami
Go for it gumsabumsa!!!
Trackback
